Turberättelse från Rönne Å 11/5-2014

Som ny medlem i klubben och med endast några varv i kanalen med i bagaget så blev detta min första dagstur. Kan nu skriva upp totalt 2 paddlade mil (vilka ska bli betydligt fler framöver) till mina meriter. Med andra ord en riktig nybörjare i paddlingssammanhang, vilket turledare Jenny tyckte var en bra kandidat för att skriva turberättelse. Så voila! Min första dagstur och turberättelse!

Ett väldigt glatt gäng begav sig från Malmö till Höja denna kalla och ganska grå söndagsförmiddag. På plats i Höja hann vi med en snabbfika innan det var dags att ge sig ut på Rönne Å. Väl ute på ån så var jag glad att vi valt en tur som gick medströms och inte motströms då det var rätt så strömt, men det var trevligt med lite gratisskjuts. Det första som slog mig var hur häftigt det är att uppleva naturen från vattnet istället för land. Ett helt nytt perspektiv att utforska världen från för min del och den här tiden på året känns helt rätt att ge sig ut, när växtligheten exploderat. Jättefin natur längs med ån och med all den grönska som omgav oss så glömde man snabbt bort den gråa himlen. Tills den bestämde sig för att släppa ifrån sig en rejäl regnskur. Här måste vi dock ge turledarna cred som planerat det så väl att det fanns en bro att ta skydd under medan det värsta regnet drog förbi. Mycket bra planering!

Rönne Å är en jättefin och lätt tur som är väldigt grön och obebyggd de första kilometrarna. När man sedan närmar sig Ängelholm så dyker det upp väldigt charmiga hustomter längs med ån och slutligen når man kanotklubben, där vi stannar för lunch, bara några kilometer från utloppet till Skälderviken. Vi hinner precis ta upp våra kajaker och sätta oss i vindskjulet innan regnet börjar igen. Erfarne Karl-Johan som enligt utsago alltid har koll på närmsta glasskiosk föreslår att lunchen avslutas i hamnen, vid just en glasskiosk. Jag drar slutsatsen att paddlare generellt är ett glassuppskattande släkte eftersom alla nappar på idén, så även jag (eftersom jag mer än gärna ansluter mig till glassuppskattande skaror). När vi sedan når hamnen, efter ca 3 km så möts vi av regn och stängda glasskiosker, men jag tror de flesta tyckte att det där med glass inte var så viktigt trots allt. Istället paddlar vi ut en bit mot inloppet av hamnen där det genast blir lite vågor. Tog därför mitt förnuft till fånga och lät de mer erfarna paddla vidare ytterligare en bit mot havet, medan några av oss andra vände tillbaka. Vår slutpost blir vid kanotklubben där vi möts av sol. Åtminstone för några minuter, innan det övergår i åskskur. Vi intar återigen vindskjulet medan Stefan, Mikkel och Karl-Johan beger sig tillbaka till Höja för att hämta resterande bilar.

Mikkel och Karl-Johan återvänder ganska snart och vi börjar lasta kajaker. Vi möter dock lite motstånd eftersom Stefan med alla remmar tycks vara spårlöst försvunnen, sånär som på hans ringande telefon i kajaken.. Just som Mikkel och K-J ska bege sig för att införskaffa nya remmar dyker han till vår stora glädje upp och vi kan börja förberedelserna för hemfärd. Trött i armar och axlar men väldigt glad och nöjd med min första riktiga paddlingstur ser jag nu fram emot nästa tur på Lödde Å och sommar och säkerhetsövning, följt av paddling på havet! Tackar turledare och övriga deltagare för en jättefin upplevelse. /Helena